Genom att synliggöra kostnader, skapa belöningar och optimera tidsåtgången i matsalen visar eleverna i SA23B hur man kan minska matsvinnet i skolan. I kursen humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering tillsammans med gymnasieläraren Miriam Stolper Hullegård lär de sig om teorin nudging, som handlar om att med små förändringar få människor att ändra sina beteenden och göra rätt val för hälsa, miljö och ekonomi.
– Man har fått sig en tankeställare, säger Esma om de positiva effekter ett minskat matsvinn kan leda till.
I avsnittet beteendeekonomi har treorna på samhällsvetenskapsprogrammet undersökt hur man kan använda nudging för att få skolans elever att slänga mindre mängd mat. Nudging ska upplevas som frivilligt och med olika metoder – så kallade nudgingverktyg – kan man få önskad effekt. Ett minskat matsvinn är dels bra för miljön, men ger också sparade pengar – pengar som skulle kunna användas till bättre och godare mat till alla. Med en posterutställning redovisar klassen sina resultat av undersökningar bland skolans elever.
Många grupper kom fram till att den främsta anledningen till att mat slängs är att den inte är god.
– Mest slängs vegetariska rätter, soppa och gratänger, och minst slängs till exempel stekt kyckling, säger Gryning om sin grupps resultat, där de valde en kvantitativ undersökningsmetod och lämnade ut enkäter.
En annan grupp valde att göra semistrukturerade intervjuer, som innebär att de har ett antal färdiga frågor medan följdfrågorna är anpassade efter svaren. De kom fram till att en anledning till matsvinn är för kort tid i matsalen.
– Folk hinner inte äta upp eller så tar de för mycket på en och samma gång, för att de inte tycker att de hinner ta fler gånger.
Just tidspress märkte fler grupper var en anledning till att slänga mat. Men även för mycket tid i matsalen kan leda till matsvinn.
– Om man har för lång tid kan man ta mat flera gånger och tillslut blir det för mycket. En optimal tid i matsalen tror jag är 30 minuter, säger Hai.
En grupp gjorde observationer i matsalen och ställde frågor till dem som slängde mat, som ”varför slängde du idag?”
– Mest handlar det om att potatisen var kall eller att pastan var för hård, men också att grönsakerna var blandade, och att man slänger dem man inte tycker om, säger Esma och menar att det är en enkel lösning att separera grönsaker i olika bunkar.
Just att hitta enkla lösningar är en del av vad nudging handlar om och ett av nudgingverktygen är att synliggöra vinsterna för individen. En av grupperna förespråkar en tavla som visar dagens matsvinn i kilo och hur tiden till en önskemeny minskar i takt med att matsvinnet minskar.
Att belönas med en önskad matsedel för en vecka är också ett sätt att ”skapa ägarskap”
– Då får eleverna känslan av att äga frågan och att ansträngningarna lönar sig, säger Gryning.
Inom nudging pratar man också om att underlätta för individen genom att införa ”standardval” för att man ska slippa välja.
– Kanske skulle någon kunna dela ut mat i stället så att man själv inte tar för mycket, säger Victor.
Man kan också skapa ”hinder” för att ett negativt beteende ska undvikas.
– Om man minskar storleken på tallrikarna kan vi inte ta så mycket mat, och då kanske den äts upp istället, säger Anton.
Förutom att eleverna har lärt sig om och utforskat teorin nudging har de också fått insikter om hur mycket alla skulle tjäna på ett minskat matsvinn. De har också fått en inblick i det svåra att beräkna portioner och kostnader för en sån stor matsal som Sannarpsgymnasiets.
