Vad är det första som händer när polisen kommer till en brottsplats? Vem gör egentligen vad när ett brott har skett? Och hur utbildar man sig till kriminaltekniker? Idag föreläste kriminalteknikerna Emelie och Klas för eleverna som läser kursen kriminologi eller kursen juridik.
Emelie och Klas är kriminaltekniker och jobbar med att säkra brottsplatser. Det betyder att de tar hand om alla tänkbara spår efter ett brott, och ger utredare och åklagare troliga scenarier om hur brottet kan ha gått till.
– Efter vi har undersökt en brottsplats skriver vi protokoll där vi förutom mycket annat beskriver hur sannolikt ett visst händelseförlopp är utifrån de spår vi har, säger Klas.
Klas målar upp ett tänkbart händelseförlopp med ett gräl som leder till ett mord, där förövaren får kalla fötter och försöker få det att se ut som ett självmord. Det är en kriminalteknikers jobb att visa hur det verkligen gick till.
På film och teve ser man ofta både utredare, åklagare och poliser på en brottsplats tillsammans med kriminaltekniker. Så går det absolut inte till i verkligheten.
– Vi som är kriminaltekniker ”äger” en brottsplats och ingen annan kan gå in där. Det kommer inte hända att en polis går in där ett mord har skett och till exempel plockar upp en tomhylsa, som man kan se i någon Beckfilm, säger Klas.
– Självklart ska man rädda liv om man kommer först till ett brottsplats, men sedan ska man backa ut. Vi vill ha platsen så orörd som möjligt för att lyckas så bra som möjligt, säger Emelie.
Emilie och Klas berättar om olika spår och olika metoder för att till exempel kunna visa att en bestämd kofot eller ett bestämt vapen har använts vid ett specifikt brott. DNA-analys, blodbildsanalyser, undersöka textilfibrer och ta fingeravtryck är ytterligare några av väldigt många saker som en kriminaltekniker säkrar på en brottsplats.
– DNA är väldigt flyktigt och kan flyttas från till exempel en arm till ett ben på en död person. Därför är det viktigt att absolut inte röra en avliden innan vi har undersökt kroppen. Det gör det svårare att förklara och bevisa händelseförloppet, säger Emelie.
Emilie berättar också att man fotograferar jättemycket.
– Vi kan ta hundra foton på en brottsplats. För har vi väl börjat plocka bland grejerna är det svårt att veta hur det såg ut från början.
Hur utbildar man sig till kriminaltekniker?
– De allra flesta går först polisutbildning. Därefter kan man söka en tjänst som kriminaltekniker, och då blir man också utbildad, berättar Emelie.
Att bli kriminaltekniker är tufft. Man arbetar som polis samtidigt som man genomför vidareutbildningen. Endast de som är mest motiverade blir antagna till den, för samhället, dyra utbildningen.
När man väl är kriminaltekniker kan man utbilda sig vidare och bli specialist inom vissa områden.
– Till exempel kan man bli blodbildstolkare. Det finns bara tolv personer i Sverige som är specialister på att tolka blodstänk på en brottsplats, säger Emelie.
Klas har specialiserat sig inom två områden. Dels mot miljöbrott och dels som DVI, Disaster Victim Identification. Som DVI identifierar man döda människor vid olyckor som en flygkrasch eller en tsunami. Terrordådet på Drottninggatan, hissolyckan som skedde nyligen och helikopterolyckan i Umeå är exempel på tillfällen när en DVI kallas in.
– Vi måste kunna identifiera människor så att rätt person kommer hem till rätt familj. Man ska kunna begrava rätt person, helt enkelt. Man ska också kunna avsluta personen rent juridiskt, säger Klas.
Specialhundar som kan nosa sig till sperma, synnerligen explosiva sprängmedel och hur man gör på en brandplats när endast några tegelstenar finns kvar av det som fanns från början är andra ämnen de båda kriminalteknikerna gick igenom med de nyfikna åhörarna.
Kursen kriminologi ingår i det individuella valet och är valbart för alla elever på Sannarpsgymnasiet.
Vi tackar Klas och Emelie för den intresseväckande föreläsningen!
