En sakfråga som är aktuell i Europeiska unionen är ärendet om vegetabiliska alternativ till mejeriprodukter. Diskussionen kretsar kring hur de här produkterna ska få marknadsföra sig. Ska termer som ’gräddig’ beskriva vegetabiliska produkter, eller kan endast animaliska produkter vara gräddiga?
– Känns befängt, säger Christin Torstensson, 50.
Året var 2013 när EU bestämde sig för att ord som mjölk, smör, ost och yoghurt inte fick användas vid beskrivning av växtbaserade livsmedel, berättar Djurens rätt. Där av kallas det mandeldryck och inte mandelmjölk. Reglerna är strikta, men ska dras åt mer därtill. De växtbaserade produkterna kommer eventuellt inte få marknadsföras som ‘liknande’ eller ‘alternativ till’ animaliska mejeriprodukter. I oktober 2020 fick ändringsförslag 171 genomslag och därav blir marknadsföringen för vegetabiliska mejeriprodukter möjligen striktare. Ingen anspelning till animaliska produkter kommer vara tillåtet. Än så länge är tillämpningen av reglerna otydlig och beslutet ska diskuteras ytterligare mellan medlemsländerna. Växtbaserat Sverige menar att reglerna förvärrar konkurrensvillkoren för växtbaserade livsmedel och kan göra omställningen till mer ur växtriket för klimatet, hälsan och djuren långsammare.
På Sveriges riksdags hemsida har Nina Lundström (L) skickat in en skriftlig fråga angående mejeriprodukt-beteckningarna. Matkonsumtion är starkt sammanlänkat med klimatfrågan och av just det här skälet undviker flertalet människor mjölkprodukter. Somliga äter speciella produkter på grund av intolerans, allergi eller av val. Idag finns det därför många produkter som kan ersätta mejerivarorna, men det kan ibland vara besvärligt att hitta de här produkterna. Definitionen av mjölk, fastställd av EU, är följande “Med ‘mjölk’ avses där uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar.” Många rättsakter har genomförts för att kontrollera försäljning och märkning av mejeriprodukter. Syftet är att skydda mjölken ur EU:s producent- och konsumentintresses perspektiv. Rättsakterna hindrar konsumenten från fullt motsvarande information gällande växtbaserade alternativ som exempelvis soja, havre och mandel. Det missgynnar konsumenten och planeten, menar Nina Lundström.
Om propositionen förverkligas anser Oatly att vidsträckta förändringar kommer ske inom marknadsföringen och konsumtionen av växtbaserade mejeriprodukter. Förslaget kommer att förändra många faktorer inom utseendet på alternativa produkter. Bland annat kommer uttryck som “innehåller inte mjölk” eller “alternativ till” inte kunna infinna sig på de växtbaserade förpackningarna. Inte heller kommer exempelvis klimat jämförelser att få göras mellan det växtbaserade och mejerivarorna. Begrepp som gräddig, mjölkliknande eller andra ord som syftar till mejeriprodukter kommer inte få användas som beskrivning av alternativa livsmedel, eftersom de inte innehåller exempelvis grädde. Det här förslaget är egentligen inte nytt, eftersom det varit omtalat i liknande sammanhang. Europaparlamentet har tidigare röstat om vegoburgare och vegokorvar skulle få referera till den animaliska varan. Motiveringen till just amendment 171 är att uttryck och liknande marknadsföring mellan de olika produkterna förvirrar konsumenterna. Många hävdar däremot att det här endast skulle försvåra det för konsumenterna.
Oatly fortsätter skriva att förslaget är motsägelsefullt med tanke på EU:s lagstiftning för livsmedelsinformation där man ska “erbjuda konsumenter tydlig och lättillgänglig information om livsmedel”. De menar också att det strider mot EU:s hållbarhetsmål. Organisationen Farm to Fork Strategy menar att EU inte kommer kunna bli klimatneutrala till 2050 när dagslägets konsumtionsmönster är bortom hållbara gränser. Därför är växtbaserad kost nödvändig, men amendment 171 kan göra att klimatmålen går långsammare. Det försvårar utvecklingen av Europas vegetabiliska livsmedelssektor. För tillfället pågår däremot trepartsförhandlingar mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och Europeiska kommissionen angående om propositionen kommer att bli verklighet.
På Göteborgs-posten skriver Cecilia McAleavey, ordförande i Växtbaserat Sverige, en debattartikel om sin oro. Hon menar att begärligheten ökar ständigt på växtbaserade livsmedel i Europa. Trots det röstade Europeiska Unionen igenom ett förslag som enligt Cecilia kommer påverka utvecklingen negativt. Förbudet mot imitation och anspelning begränsar marknadsföringen enormt för vegetabiliska produkter. – Det kommer bli svårare för köparen att få korrekt information och göra hållbara val, skriver Cecilia. Amendment 171 går även emot riksdagens principer i förhandlingarna med EU:s jordbrukspolitik, som lyder stärkt konkurrenskraft, lika konkurrensvillkor och stärkta miljö- och klimatambitioner. Eftersom de vegetabiliska produkterna inte kommer ha samma möjligheter i sin marknadsföring.
Individerna måste få bli insatta kring sin konsumtion
Anita nielsen
De tillfrågade intervjupersonerna betraktade förslaget som tramsigt och oacceptabelt. Christin Torstensson, 50 år, säger att det är svårt att ha en åsikt när man inte vet så mycket om ämnet men att det inte borde vara en fråga på EU-nivå.
– Känns befängt att EU ska lägga pengar på och diskutera om en så underlig fråga, säger Christin. Istället anser hon att varje land borde få bestämma för sig själva. Zeth Torstensson, 15 år, delar hennes uppfattning.
– Förslaget borde inte gå igenom! Om något borde man lätta på restriktionerna, säger Zeth. Han tycker att andra konflikter borde prioriteras högre eftersom det pågår krig och förstörelse i andra länder.
– Varför fokuserar vi inte på det?, frågar Zeth.
Ytterligare uttryckte Anita Nielsen, 77 år, blandade åsikter kring förslaget. Anita har tidigare varit mjölkbonde och anser att de vegetabiliska produkterna ska ha lika stor yta i butikshyllorna. Propositionen är däremot inte en enkel fråga.
– Det är svårt. De vegetabiliska produkterna måste kunna stå för sig själva, säger Anita Nielsen.
Hon understryker också vikten i att däremot få använda referenser och begrepp som ‘alternativ’. Beslutet på vilken produkt man sedan köper är upp till var och en. För att göra ett klokt val måste information som kan påverka beslutet framställas.
– Individerna måste få bli insatta kring sin konsumtion, fortsätter Anita.
Därför anser hon att förpackningen måste innehålla fakta om klimatpåverkan, vad produkten kan vara ett alternativ till och innehållet. Anita tycker annorlunda än samtliga eftersom hon anser att den här frågan är relevant och viktig på EU-nivå.
– Den måste tas upp ordentligt och alla ska få uttala sig, avslutar Anita.
Många företag och privatpersoner har uttryckt sig negativt gentemot förslaget. Mycket av sakinnehållet är baserat på missnöjda ställningstaganden och delger endast en sida av debatten. Många spekulationer finns ännu kring förslaget och inget är fastställt. När det inträffar når mer information allmänheten. Tills dess frossar vi i valalternativ!
