{"id":1017,"date":"2021-03-31T21:00:51","date_gmt":"2021-03-31T21:00:51","guid":{"rendered":"http:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/?p=1017"},"modified":"2021-04-12T17:02:17","modified_gmt":"2021-04-12T17:02:17","slug":"mejerier-skriverier-och-raserier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/mejerier-skriverier-och-raserier\/","title":{"rendered":"Mejerier, skriverier och raserier"},"content":{"rendered":"\n

En sakfr\u00e5ga som \u00e4r aktuell i Europeiska unionen \u00e4r \u00e4rendet om vegetabiliska alternativ till mejeriprodukter. Diskussionen kretsar kring hur de h\u00e4r produkterna ska f\u00e5 marknadsf\u00f6ra sig. Ska termer som ’gr\u00e4ddig’ beskriva vegetabiliska produkter, eller kan endast animaliska produkter vara gr\u00e4ddiga?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

– K\u00e4nns bef\u00e4ngt, s\u00e4ger Christin Torstensson, 50.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5ret var 2013 n\u00e4r EU best\u00e4mde sig f\u00f6r att ord som mj\u00f6lk, sm\u00f6r, ost och yoghurt inte fick anv\u00e4ndas vid beskrivning av v\u00e4xtbaserade livsmedel, ber\u00e4ttar Djurens r\u00e4tt<\/em>. D\u00e4r av kallas det mandeldryck och inte mandelmj\u00f6lk. Reglerna \u00e4r strikta, men ska dras \u00e5t mer d\u00e4rtill. De v\u00e4xtbaserade produkterna kommer eventuellt inte f\u00e5 marknadsf\u00f6ras som \u2018liknande\u2019 eller \u2018alternativ till\u2019 animaliska mejeriprodukter. I oktober 2020 fick \u00e4ndringsf\u00f6rslag 171 genomslag och d\u00e4rav blir marknadsf\u00f6ringen f\u00f6r vegetabiliska mejeriprodukter m\u00f6jligen striktare. Ingen anspelning till animaliska produkter kommer vara till\u00e5tet. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r till\u00e4mpningen av reglerna otydlig och beslutet ska diskuteras ytterligare mellan medlemsl\u00e4nderna. V\u00e4xtbaserat Sverige<\/em> menar att reglerna f\u00f6rv\u00e4rrar konkurrensvillkoren f\u00f6r v\u00e4xtbaserade livsmedel och kan g\u00f6ra omst\u00e4llningen till mer ur v\u00e4xtriket f\u00f6r klimatet, h\u00e4lsan och djuren l\u00e5ngsammare.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Sveriges riksdag<\/em>s hemsida har Nina Lundstr\u00f6m (L) skickat in en skriftlig fr\u00e5ga ang\u00e5ende mejeriprodukt-beteckningarna. Matkonsumtion \u00e4r starkt sammanl\u00e4nkat med klimatfr\u00e5gan och av just det h\u00e4r sk\u00e4let undviker flertalet m\u00e4nniskor mj\u00f6lkprodukter. Somliga \u00e4ter speciella produkter p\u00e5 grund av intolerans, allergi eller av val. Idag finns det d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga produkter som kan ers\u00e4tta mejerivarorna, men det kan ibland vara besv\u00e4rligt att hitta de h\u00e4r produkterna. Definitionen av mj\u00f6lk, fastst\u00e4lld av EU, \u00e4r f\u00f6ljande \u201cMed \u2018mj\u00f6lk\u2019 avses d\u00e4r uteslutande det normala juversekret som erh\u00e5lls vid en eller flera mj\u00f6lkningar.\u201d M\u00e5nga r\u00e4ttsakter har genomf\u00f6rts f\u00f6r att kontrollera f\u00f6rs\u00e4ljning och m\u00e4rkning av mejeriprodukter. Syftet \u00e4r att skydda mj\u00f6lken ur EU:s producent- och konsumentintresses perspektiv. R\u00e4ttsakterna hindrar konsumenten fr\u00e5n fullt motsvarande information g\u00e4llande v\u00e4xtbaserade alternativ som exempelvis soja, havre och mandel. Det missgynnar konsumenten och planeten, menar Nina Lundstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
\u00c4r det h\u00e4r informationsfattigt?<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Om propositionen f\u00f6rverkligas<\/strong> anser Oatly<\/em> att vidstr\u00e4ckta f\u00f6r\u00e4ndringar kommer ske inom marknadsf\u00f6ringen och konsumtionen av v\u00e4xtbaserade mejeriprodukter. F\u00f6rslaget kommer att f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e5nga faktorer inom utseendet p\u00e5 alternativa produkter. Bland annat kommer uttryck som \u201cinneh\u00e5ller inte mj\u00f6lk\u201d eller \u201calternativ till\u201d inte kunna infinna sig p\u00e5 de v\u00e4xtbaserade f\u00f6rpackningarna. Inte heller kommer exempelvis klimat j\u00e4mf\u00f6relser att f\u00e5 g\u00f6ras mellan det v\u00e4xtbaserade och mejerivarorna. Begrepp som gr\u00e4ddig, mj\u00f6lkliknande eller andra ord som syftar till mejeriprodukter kommer inte f\u00e5 anv\u00e4ndas som beskrivning av alternativa livsmedel, eftersom de inte inneh\u00e5ller exempelvis gr\u00e4dde. Det h\u00e4r f\u00f6rslaget \u00e4r egentligen inte nytt, eftersom det varit omtalat i liknande sammanhang. Europaparlamentet har tidigare r\u00f6stat om vegoburgare och vegokorvar skulle f\u00e5 referera till den animaliska varan. Motiveringen till just amendment 171 \u00e4r att uttryck och liknande marknadsf\u00f6ring mellan de olika produkterna f\u00f6rvirrar konsumenterna. M\u00e5nga h\u00e4vdar d\u00e4remot att det h\u00e4r endast skulle f\u00f6rsv\u00e5ra det f\u00f6r konsumenterna.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Oatly<\/em> forts\u00e4tter skriva att f\u00f6rslaget \u00e4r mots\u00e4gelsefullt med tanke p\u00e5 EU:s lagstiftning f\u00f6r livsmedelsinformation d\u00e4r man ska \u201cerbjuda konsumenter tydlig och l\u00e4ttillg\u00e4nglig information om livsmedel\u201d. De menar ocks\u00e5 att det strider mot EU:s h\u00e5llbarhetsm\u00e5l. Organisationen Farm to Fork Strategy<\/em> menar att EU inte kommer kunna bli klimatneutrala till 2050 n\u00e4r dagsl\u00e4gets konsumtionsm\u00f6nster \u00e4r bortom h\u00e5llbara gr\u00e4nser. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r v\u00e4xtbaserad kost n\u00f6dv\u00e4ndig, men amendment 171 kan g\u00f6ra att klimatm\u00e5len g\u00e5r l\u00e5ngsammare. Det f\u00f6rsv\u00e5rar utvecklingen av Europas vegetabiliska livsmedelssektor. F\u00f6r tillf\u00e4llet p\u00e5g\u00e5r d\u00e4remot trepartsf\u00f6rhandlingar mellan Europaparlamentet, Ministerr\u00e5det och Europeiska kommissionen ang\u00e5ende om propositionen kommer att bli verklighet.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 G\u00f6teborgs-posten<\/em> skriver Cecilia McAleavey, ordf\u00f6rande i V\u00e4xtbaserat Sverige, en debattartikel om sin oro. Hon menar att beg\u00e4rligheten \u00f6kar st\u00e4ndigt p\u00e5 v\u00e4xtbaserade livsmedel i Europa. Trots det r\u00f6stade Europeiska Unionen igenom ett f\u00f6rslag som enligt Cecilia kommer p\u00e5verka utvecklingen negativt. F\u00f6rbudet mot imitation och anspelning begr\u00e4nsar marknadsf\u00f6ringen enormt f\u00f6r vegetabiliska produkter. – Det kommer bli sv\u00e5rare f\u00f6r k\u00f6paren att f\u00e5 korrekt information och g\u00f6ra h\u00e5llbara val, skriver Cecilia. Amendment 171 g\u00e5r \u00e4ven emot riksdagens principer i f\u00f6rhandlingarna med EU:s jordbrukspolitik, som lyder st\u00e4rkt konkurrenskraft, lika konkurrensvillkor och st\u00e4rkta milj\u00f6- och klimatambitioner. Eftersom de vegetabiliska produkterna inte kommer ha samma m\u00f6jligheter i sin marknadsf\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n

Individerna m\u00e5ste f\u00e5 bli insatta kring sin konsumtion<\/p>Anita nielsen<\/cite><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

De tillfr\u00e5gade <\/strong>intervjupersonerna betraktade f\u00f6rslaget som tramsigt och oacceptabelt. Christin Torstensson, 50 \u00e5r, s\u00e4ger att det \u00e4r sv\u00e5rt att ha en \u00e5sikt n\u00e4r man inte vet s\u00e5 mycket om \u00e4mnet men att det inte borde vara en fr\u00e5ga p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

– K\u00e4nns bef\u00e4ngt att EU ska l\u00e4gga pengar p\u00e5 och diskutera om en s\u00e5 underlig fr\u00e5ga, s\u00e4ger Christin. Ist\u00e4llet anser hon att varje land borde f\u00e5 best\u00e4mma f\u00f6r sig sj\u00e4lva. Zeth Torstensson, 15 \u00e5r, delar hennes uppfattning. <\/p>\n\n\n\n

– F\u00f6rslaget borde inte g\u00e5 igenom! Om n\u00e5got borde man l\u00e4tta p\u00e5 restriktionerna, s\u00e4ger Zeth. Han tycker att andra konflikter borde prioriteras h\u00f6gre eftersom det p\u00e5g\u00e5r krig och f\u00f6rst\u00f6relse i andra l\u00e4nder. <\/p>\n\n\n\n

– Varf\u00f6r fokuserar vi inte p\u00e5 det?, fr\u00e5gar Zeth.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare uttryckte Anita Nielsen, 77 \u00e5r, blandade \u00e5sikter kring f\u00f6rslaget. Anita har tidigare varit mj\u00f6lkbonde och anser att de vegetabiliska produkterna ska ha lika stor yta i butikshyllorna. Propositionen \u00e4r d\u00e4remot inte en enkel fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r sv\u00e5rt. De vegetabiliska produkterna m\u00e5ste kunna st\u00e5 f\u00f6r sig sj\u00e4lva, s\u00e4ger Anita Nielsen. <\/p>\n\n\n\n

Hon understryker ocks\u00e5 vikten i att d\u00e4remot f\u00e5 anv\u00e4nda referenser och begrepp som \u2018alternativ\u2019. Beslutet p\u00e5 vilken produkt man sedan k\u00f6per \u00e4r upp till var och en. F\u00f6r att g\u00f6ra ett klokt val m\u00e5ste information som kan p\u00e5verka beslutet framst\u00e4llas. <\/p>\n\n\n\n

– Individerna m\u00e5ste f\u00e5 bli insatta kring sin konsumtion, forts\u00e4tter Anita. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r anser hon att f\u00f6rpackningen m\u00e5ste inneh\u00e5lla fakta om klimatp\u00e5verkan, vad produkten kan vara ett alternativ till och inneh\u00e5llet. Anita tycker annorlunda \u00e4n samtliga eftersom hon anser att den h\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r relevant och viktig p\u00e5 EU-niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

– Den m\u00e5ste tas upp ordentligt och alla ska f\u00e5 uttala sig, avslutar Anita. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga f\u00f6retag och privatpersoner har uttryckt sig negativt gentemot f\u00f6rslaget. Mycket av sakinneh\u00e5llet \u00e4r baserat p\u00e5 missn\u00f6jda st\u00e4llningstaganden och delger endast en sida av debatten. M\u00e5nga spekulationer finns \u00e4nnu kring f\u00f6rslaget och inget \u00e4r fastst\u00e4llt. N\u00e4r det intr\u00e4ffar n\u00e5r mer information allm\u00e4nheten. Tills dess frossar vi i valalternativ! <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En sakfr\u00e5ga som \u00e4r aktuell i Europeiska unionen \u00e4r \u00e4rendet om vegetabiliska alternativ till mejeriprodukter. Diskussionen kretsar kring hur de h\u00e4r produkterna ska f\u00e5 marknadsf\u00f6ra sig. Ska termer som ’gr\u00e4ddig’ beskriva vegetabiliska produkter, eller kan endast animaliska produkter vara gr\u00e4ddiga? – K\u00e4nns bef\u00e4ngt, s\u00e4ger Christin Torstensson, 50. \u00c5ret var 2013 n\u00e4r EU best\u00e4mde sig f\u00f6r att ord som mj\u00f6lk, sm\u00f6r, ost och yoghurt inte fick anv\u00e4ndas vid beskrivning av v\u00e4xtbaserade livsmedel, ber\u00e4ttar Djurens r\u00e4tt. D\u00e4r av kallas det mandeldryck och inte mandelmj\u00f6lk. Reglerna \u00e4r strikta, men ska dras \u00e5t mer d\u00e4rtill. De v\u00e4xtbaserade produkterna kommer eventuellt inte f\u00e5 marknadsf\u00f6ras som<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":1018,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[49,50],"tags":[],"class_list":["post-1017","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nummer-4","category-nyhet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1017"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1073,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1017\/revisions\/1073"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1018"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}