{"id":691,"date":"2020-10-22T12:23:19","date_gmt":"2020-10-22T12:23:19","guid":{"rendered":"http:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/?p=691"},"modified":"2020-11-11T14:26:37","modified_gmt":"2020-11-11T14:26:37","slug":"en-resa-for-livet-min-tid-som-europa-elev-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/en-resa-for-livet-min-tid-som-europa-elev-2019\/","title":{"rendered":"En resa f\u00f6r livet – Min tid som Europa-elev 2019"},"content":{"rendered":"\n

Det b\u00f6rjar med informationsm\u00f6ten\u00a0 i skolan, sen kommer vad som k\u00e4nns som tusentals blanketter, en faktura och till slut en flygbiljett fr\u00e5n Kastrup till Heathrow Airport med en \u00e5terresa fyra m\u00e5nader senare. Fyra m\u00e5nader fyllda av \u00e4ventyr, nya upplevelser, v\u00e4nner och otroligt mycket mer. Sp\u00e4nn fast s\u00e4kerhetsb\u00e4ltet, packa dina v\u00e4skor och h\u00e4ng med mig n\u00e4r jag blickar tillbaka p\u00e5 min resa till London som Samh\u00e4ll-Europa elev fr\u00e5n augusti till december 2019.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Augusti<\/em><\/h5>\n\n\n\n

Dagen f\u00f6r avresa n\u00e4rmar sig och planeringen f\u00f6r vad man ska packa och framf\u00f6r allt hur mycket man ska packa \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet det st\u00f6rsta problemet. Stressen \u00f6ver att hinna tr\u00e4ffa alla kompisar innan avresedagen b\u00f6rjar sakta men s\u00e4kert krypa fram och p\u00e5 skrivbordet ligger h\u00f6gen av ifyllda blanketter fr\u00e5n skolan tillsammans med flygbiljetten och passet. Dagarna r\u00e4knas ner: 3 veckor, 2 veckor, 1 vecka. Resv\u00e4skan packas och paniken drabbar en n\u00e4r man inte f\u00e5r plats med det man vill ha med samtidigt som man ska l\u00e4mna plats f\u00f6r det man kommer k\u00f6pa till v\u00e4l d\u00e4r i London. Veckan innan avresan flyger f\u00f6rbi och till slut \u00e4r det dags att \u00e5ka.<\/p>\n\n\n\n

Avresedagen<\/em><\/h5>\n\n\n\n

Den 27 augusti klockan 8.30 st\u00e5r man p\u00e5 Kastrup tillsammans med de andra Europa-eleverna fr\u00e5n Sannarp och v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 checka in sina v\u00e4skor. Jag b\u00f6rjar snacka med Ida och Sebastian fr\u00e5n Naturprogrammet p\u00e5 Sannarp som jag aldrig tidigare pratat med men som senare kommer visa sig betyda v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r min vistelse i London.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Klockan 10:40 sitter vi p\u00e5 planet och ska lyfta mot v\u00e5r livs resa. Det m\u00e4rks tydligt att det finns en nerv\u00f6s dr\u00f6s av elever p\u00e5 planet, f\u00f6r sp\u00e4nningen g\u00e5r n\u00e4stan att ta p\u00e5. Den tv\u00e5 timmar l\u00e5nga flygresan k\u00e4nns som en evighet men till slut anl\u00e4nder vi till Heathrow Airport. Efter en liten vandring anl\u00e4nder vi till v\u00e5r v\u00e4rdfamilj-samordnare Malin som ska dela upp oss i olika grupper d\u00e5 vi ska k\u00f6ras till v\u00e5ra v\u00e4rdfamiljer i olika omr\u00e5den. Just n\u00e4r jag tror att jag inte kan bli mer nerv\u00f6s s\u00e5 f\u00e5r jag reda p\u00e5 att jag ska bli avsl\u00e4ppt allra f\u00f6rst.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

En stund senare har alla kn\u00f6lat in sina v\u00e4skor i de sm\u00e5 minibussarna och en efter en ger de sig av. Vi inleder ocks\u00e5 strax v\u00e5r f\u00e4rd och snart \u00e4r vi framme i Twickenham d\u00e4r jag ska bo. Bussen stannar. Det \u00e4r dags f\u00f6r mig att hoppa av och m\u00f6ta min v\u00e4rdfamilj. Jag g\u00e5r ur bussen med v\u00e4skorna i handen och m\u00f6ts f\u00f6rst av min v\u00e4rdmamma Cemille som jag f\u00e5r en stor kram av. D\u00e4refter kommer hennes dotter Frankie som \u00e4r i min \u00e5lder. Cemille f\u00f6rklarar att v\u00e4rdpappan John fortfarande \u00e4r p\u00e5 jobbet och ska komma hem lite senare. Jag g\u00e5r upp f\u00f6r trappan i huset och f\u00e5r se mitt rum f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Det \u00e4r ungef\u00e4r lika stort som mitt rum i Sverige. Jag har turen att f\u00e5 en dubbels\u00e4ng och ett stort f\u00f6nster som vetter ut mot gatan utanf\u00f6r.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta timmen i huset var skum. Familjen k\u00e4nde man inte \u00e4n och den nya milj\u00f6n var man inte heller van vid. Efter att mina saker var uppackade fr\u00e5gade dock Cemille n\u00e5got som verkligen underl\u00e4ttade det hela, om jag ville ut p\u00e5 en promenad f\u00f6r att se omr\u00e5det. Vi inledde med endast grannskapet men eftersom att vi hade s\u00e5 otroligt mycket att prata om s\u00e5 slutade det med att vi gick i n\u00e4stan en timme hela v\u00e4gen bort till centrala Richmond och Richmond University som inrymmer Svenska Skolan i London. Detta var den f\u00f6rsta bilden som jag tog av skolan:<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Richmond University<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Och denna utsikten fick man passera varje dag om man gick f\u00f6rbi parken mot centrala Richmond:<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Terrace Gardens<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta veckan<\/em><\/h5>\n\n\n\n

D\u00e5 var det \u00e4ntligen (beroende p\u00e5 hur man ser p\u00e5 det) dags f\u00f6r den f\u00f6rsta dagen i skolan p\u00e5 Richmond University. Informationsm\u00f6ten, tr\u00e4ffar med l\u00e4rarna, rektorerna, klassen och guidning av skolan var det som v\u00e4ntade. Skolan var riktigt fin. Lite som ett slott p\u00e5 utsidan och v\u00e4ldigt stor och \u00f6ppen p\u00e5 insidan. L\u00e4rarna var riktigt schyssta och rektorn var v\u00e4ldigt ambiti\u00f6s och fram\u00e5t.\u00a0 Klasskompisarna var ocks\u00e5 trevliga, de flesta var Stockholmare men det fanns sk\u00e5ningar och en norrl\u00e4nning med i dr\u00f6sen av elever ocks\u00e5.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

September<\/em><\/h5>\n\n\n\n

Inne i skolan fanns det ett Starbucks d\u00e4r det jobbade en j\u00e4ttesn\u00e4ll kvinna som hette Sylvia. Varje g\u00e5ng n\u00e4r man gick dit s\u00e5 m\u00f6ttes man av ett \u201cHello Darling, how are you today?\u201d Jag b\u00f6rjade k\u00f6pa kaffe hos henne n\u00e4r energin inte fanns d\u00e4r. En dag n\u00e4r jag stod i k\u00f6n f\u00f6r att k\u00f6pa en kaffe s\u00e5 b\u00f6rjade tjejen framf\u00f6r mig i k\u00f6n prata polska med Sylvia. Mitt polska ursprung hoppar till av gl\u00e4dje n\u00e4r jag inser att jag kan prata polska med Sylvia. S\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng n\u00e4r jag skulle k\u00f6pa kaffe p\u00e5 Starbucks s\u00e5 var det ingen k\u00f6. D\u00e5 passade jag p\u00e5 och fr\u00e5gade: \u201cCzy pani m\u00f3wi po polsku?\u201d (pratar ni polska?) Hon svarar chockerat och glatt \u201cTak!\u201d (Ja!) och resten \u00e4r historia. Sylvia blev som en extramamma f\u00f6r mig under min tid i London. Om jag n\u00e5gon g\u00e5ng hade en jobbig skoldag s\u00e5 var det bara att g\u00e5 ner till Starbucks, k\u00f6pa en latte och ha en pratstund med henne, sen var allt genast b\u00e4ttre. Varje g\u00e5ng man k\u00f6pte en kaffe s\u00e5 fick man en st\u00e4mpel i sitt s\u00e5 kallade loyalty card d\u00e4r man till slut fick den 10:de koppen gratis. Efter tag b\u00f6rjade Sylvia ge mig anv\u00e4nda loyalty cards s\u00e5 att jag fick min gratis kaffe snabbare. En gulligare m\u00e4nniska \u00e4r sv\u00e5rt att hitta.<\/p>\n\n\n\n

Innan Londonresan hade jag  aldrig varit i Storbritannien, d\u00e4rf\u00f6r blev den f\u00f6rsta turen till centrala London en riktigt h\u00e4ftig upplevelse. En kort t\u00e5gresa fr\u00e5n Richmond Station till Waterloo Station och sedan en promenad \u00f6ver Waterloo Bridge.<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/
Waterloo Station<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under promenaden p\u00e5 bron kunde man p\u00e5 v\u00e4nster sida se alla \u201cklassikerna\u201d bland annat Big Ben (som tyv\u00e4rr var under reparation under v\u00e5r vistelse), Westminster och London Eye medan h\u00f6gersidan hade alla skyskrapor, bland annat The Shard, The Monument, Sky Garden med flera. V\u00e4l inne i centrala London var det sv\u00e5rt att best\u00e4mma sig vart man skulle titta. \u00d6verallt fanns det sev\u00e4rdheter, coola byggnader och en v\u00e4ldigt massa folk. Vi gick till alla \u201cmust see\u201d st\u00e4llen som Carnaby Street, Piccadilly Circus, Oxford Street (d\u00e4r pl\u00e5nboken fick svida rej\u00e4lt), Trafalgar Square och m\u00e5nga fler. Jag var helt slut n\u00e4r vi sedan tog t\u00e5get hem.
<\/p>\n\n\n\n

  • \"\"<\/figure><\/li>
  • \"\"<\/figure><\/li>
  • \"\"<\/figure><\/li>
  • \"\"<\/figure><\/li><\/ul>
    Fr\u00e5n den f\u00f6rsta turen i centrala London<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Min v\u00e4rdpappa John hade ett intresse f\u00f6r klassisk musik. N\u00e5got som passade mig riktigt bra d\u00e5 jag sj\u00e4lv spelar fiol, \u00e4r med i en orkester och har en pappa som visat mig klassisk musik sen jag var bebis. D\u00e4rf\u00f6r blev jag \u00f6verlycklig n\u00e4r han fr\u00e5gade mig om jag ville g\u00e5 p\u00e5 The Proms i Royal Albert Hall. En av v\u00e4rldens mest k\u00e4nda klassiska konserter som visas p\u00e5 TV v\u00e4rlden \u00f6ver varje \u00e5r spelad i en av Londons mest k\u00e4nda konserthus.<\/p>\n\n\n\n

    • \"\"<\/figure><\/li>
    • \"\"<\/figure><\/li><\/ul>
      Royal Albert Hall – The Proms<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

      Artister som Jimi Hendrix, Mariah Carey, Ellie Goulding, Bastille, Bob Dylan och Coldplay har spelat h\u00e4r. Det var \u00e4ven h\u00e4r som den \u00f6k\u00e4nda memen med Adeles publik som sjunger someone like you utspelade sig.<\/p>\n\n\n\n

      Det finns ett \u00e4mne som alla Europa-elever ska l\u00e4sa n\u00e4r de \u00e4r iv\u00e4g i sina respektive st\u00e4der och detta \u00e4r Kultur- och id\u00e9historia \u00e4ven k\u00e4nt som KOSKUL. I detta \u00e4mne l\u00e4rde vi oss om, you guessed it, Londons historia och kultur. Men detta innebar inte att vi bara satt i klassrummet och glodde, vi \u00e5kte \u00e4ven ut p\u00e5 en massa turer till centrala London med v\u00e5ra l\u00e4rare Jane och Johan. Den f\u00f6rsta turen vi gjorde var till British Museum d\u00e4r det fanns allt fr\u00e5n statyer fr\u00e5n Antikens Grekland till utsmyckningar fr\u00e5n Egyptiska riket. Arkitekturen p\u00e5 sj\u00e4lva museet fick en att k\u00e4nna sig som att man var i en borg med glastak.\u00a0 <\/p>\n\n\n\n

      \"\"
      The British Museum<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

      Detta var l\u00e5ngt ifr\u00e5n den enda platsen vi bes\u00f6kte med KOSKUL. Victoria and Albert Museum, St. Martin\u2019s Theatre och Westminster Abbey var n\u00e5gra av allt det vi fick se. P\u00e5 St. Martin\u2019s Theatre fick vi se den \u00e4ldsta pj\u00e4sen som fortfarande g\u00e5r p\u00e5 teater i v\u00e4rlden: The Mousetrap. Premi\u00e4ren gick den sj\u00e4tte oktober 1952 och har p\u00e5g\u00e5tt sedan dess.<\/p>\n\n\n\n

      Oktober<\/em><\/h5>\n\n\n\n

      Oktober b\u00f6rjade starkt genom att kanelbullens dag firades p\u00e5 ett svenskt bageri mitt i centrala London och en tur till The National Gallery tillsammans med Ida och Sebastian. Mer \u00e4n halvv\u00e4gs genom m\u00e5naden begav jag mig till Hammersmith Apollo f\u00f6r att se bandet Why Don\u2019t We spela och knappt tv\u00e5 dagar senare satt jag p\u00e5 ett plan p\u00e5 v\u00e4g till Sverige f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 familj och v\u00e4nner under h\u00f6stlovet. Dagarna i Sverige fl\u00f6g f\u00f6rbi och innan jag visste ordet av var p\u00e5 ett plan med Take me back to London<\/em> av Ed Sheeran i h\u00f6rlurarna.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

      • \"\"<\/figure><\/li>
      • \"\"<\/figure><\/li>
      • \"\"<\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

        Vissa dagar hade man turen att ha sovmorgon. D\u00e5 brukade jag Ida och Sebastian ge oss av till v\u00e5rt favorit brunchst\u00e4lle, n\u00e4mligen Antipodea i centrala Richmond. En toast med ett poached egg p\u00e5 toppen plus en kopp breakfast tea i magen gjorde att man kunde man klara \u00e4ven de segaste lektionerna.<\/p>\n\n\n\n

        November<\/em><\/h5>\n\n\n\n

        F\u00f6rutom att k\u00e4ka tillsammans och dra p\u00e5 turer i mitten av London s\u00e5 \u00e5kte jag, Ida och Sebastian en bra bit utanf\u00f6r London, till Portsmouth som ligger vid Storbritanniens s\u00f6dra kust. Det var black friday och vi skulle \u00e5ka t\u00e5g till en stor outlet och fynda. Efter en tv\u00e5 timmar l\u00e5ng t\u00e5gresa var vi framme och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 tv\u00e5 m\u00e5nader fick vi \u00e5terigen se havet. En stor t\u00f6mning av pl\u00e5nboken senare begav vi oss \u00e5terigen hem till London.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

        P\u00e5 hemmaplan i London bes\u00f6kte vi \u00e4ven The Banqueting House, en byggnad fr\u00e5n ren\u00e4ssansen med en fantastisk takm\u00e5lning. Guidningen var s\u00e5 enkel som att man fick ligga i en sackos\u00e4ck och titta upp i taket p\u00e5 m\u00e5lningen medan r\u00f6sten i ens walkie-talkie liknande maskin ber\u00e4ttade om historierna bakom den. <\/p>\n\n\n\n

        \"\"
        The Banqueting House<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

        Det blev \u00e4ven n\u00e5gra turer till Kingston vars galleria hade n\u00e4stan allt som Oxford street, minus alla tusentals turister. <\/p>\n\n\n\n

        F\u00f6r en som jag som \u00e4lskar Harry Potter s\u00e5 \u00e4r London rena guldgruvan. En av dessa skatter fick jag se i slutet av november och detta var Harry Potter and The Cursed Child p\u00e5 Palace Theatre. Jag kan inte s\u00e4tta ord p\u00e5 hur fantastiskt det var att se f\u00f6rest\u00e4llningen. Den var bortom allt och sannerligen n\u00e5got i v\u00e4rldsklass. Den \u00e4r ett m\u00e5ste f\u00f6r alla mina fellow Potterheads.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

        • \"\"<\/figure><\/li>
        • \"\"<\/figure><\/li><\/ul>
          Pallace Theatre<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
          December<\/em><\/h5>\n\n\n\n

          Det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka att det skedde en hel del festande under tiden i London, men h\u00f6jdpunkterna i denna kategori var definitivt Insparken och Utsparken. Man skulle vara utkl\u00e4dd under b\u00e5da tillf\u00e4llena och jag skulle satsa. P\u00e5 Insparken var temat film och jag hade av n\u00e5gon anledning f\u00e5tt tanken att jag skulle vara Cruella de Vil. Jag \u00e5kte in till centrala London till en skum butik d\u00e4r de hyrde ut utkl\u00e4dnader och hyrde en Cruella de Vil coat och k\u00f6pte sedan r\u00f6da sidenhandskar, vit tempor\u00e4r h\u00e5rf\u00e4rg och r\u00f6tt l\u00e4ppstift. Detta blev resultatet:<\/p>\n\n\n\n

          • \"\"<\/figure><\/li>
          • \"\"<\/figure><\/li>
          • \"\"<\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

            P\u00e5 utsparken blev temat ”grupp” och jag och tv\u00e5 av mina v\u00e4nner p\u00e5 natur, Clara och Hugo fick tanken att vi skulle g\u00f6ra n\u00e5got tillsammans, vi visste bara inte vad. Sen kom vi p\u00e5 det: Vi skulle vara iCarly. (\u201cjag \u00e4r blond, du \u00e4r brunett och Hugo \u00e4r kille! Det blir svinbra!! l\u00f6d orden fr\u00e5n Clara n\u00e4r vi fick snilleblixten.) Min skrivbordsh\u00f6rna i mitt rum fick bli till en pysselstuga och jag spenderade totalt tre timmar p\u00e5 att rita en skylt med iCarly loggan och med en skokartong g\u00f6ra Freddies kamera. Det sista som beh\u00f6vdes var en rosa tr\u00f6ja till Carly och en rutig skjorta till Sam vilket en trip till n\u00e4rmaste second hand butik l\u00f6ste. Detta blev det slutliga resultatet:<\/p>\n\n\n\n

            \"\"
            Hugo som Freddie, jag som Carly och Clara som Sam p\u00e5 Utsparken<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

            Efter Utsparken fick jag uppleva min andra Harry Potter skatt, n\u00e4mligen Warner Bros Studio Tour. S\u00e5 fort man stiger in i den v\u00e4ldiga salen s\u00e5 m\u00f6ts man den mastodonta Ukrainian Ironnelly, den majest\u00e4tiska draken som hj\u00e4lper Harry, Ron och Hermione att fly fr\u00e5n Gringotts i Harry Potter and the Deathly Hallows. <\/p>\n\n\n\n

            \"\"
            Ukranian Ironbelly<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

            D\u00e4refter f\u00f6ljer en l\u00e5ng prommenad d\u00e4r man g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng tappar hakan medan man vid n\u00e4stan varje sak t\u00e4nker: Dessa \u00e4r de riktiga! Det var detta som anv\u00e4ndes i filmen!  <\/p>\n\n\n\n

            • \"\"<\/figure><\/li>
            • \"\"<\/figure><\/li>
            • \"\"<\/figure><\/li>
            • \"\"<\/figure><\/li><\/ul>
              Bara n\u00e5gra av de hundratals bilder jag tog under touren<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

              Men allting toppades n\u00e4r man fick stiga in i ett av de sista rummen och se Hogwarts. Hur l\u00f6jligt det \u00e4n m\u00e5 l\u00e5ta s\u00e5 gr\u00e4t jag n\u00e4r jag fick se det. Det var s\u00e5 mycket gl\u00e4dje men \u00e4ven en del sorg, en bekr\u00e4ftelse att denna fantastiska v\u00e4rld inte \u00e4r p\u00e5 riktigt. <\/p>\n\n\n\n

              \"\"
              Warnerbros studios kronjuvel – Hogwarts slottet<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

              Med bara tv\u00e5 veckor kvar av resan \u00e5kte jag och mina v\u00e4nner Crille och Selma till The O2 arena, en av Londons mest k\u00e4nda arenor som dessutom \u00e4r omgivet av ett shoppingcenter. Efter att ha g\u00e5tt runt d\u00e4r ett tag begav vi oss till den roligaste formen av public transport vi tagit under alla v\u00e5ra 4 m\u00e5nader i London, n\u00e4mligen cable car, allts\u00e5 linbanevagn. Samma system som man anv\u00e4nder sig av p\u00e5 skidorter. Det hade hunnit bli kv\u00e4ll. Under den lilla 10 minuter l\u00e5nga f\u00e4rden gled vi \u00f6ver London d\u00e4r de miljontals ljusen lyste upp staden i m\u00f6rkret.<\/p>\n\n\n\n

              • \"\"
                Londons skyline. Till v\u00e4nster \u00e4r O2 arena<\/figcaption><\/figure><\/li>
              • \"\"
                Crille och Selma fr\u00e5n natur<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

                Julen n\u00e4rmade sig med stormsteg samtidigt som de sista dagarna av v\u00e5r storslagna resa blev f\u00e4rre och f\u00e4rre. Efter en till resa till Kingston f\u00f6r att handla julklappar b\u00f6rjade man \u00e5terigen packa v\u00e4skan. De sista dagarna i skolan var inte desamma. Uppenbarelsen att man snart skulle l\u00e4mna alla nyfunna v\u00e4nner slog en h\u00e5rdare \u00e4n v\u00e4ntat. Till slut kom den d\u00e4r \u00f6desdigra dagen. Den sista dagen i skolan. Alla var n\u00e5got d\u00e4mpade och man m\u00e4rkte att st\u00e4mningen var n\u00e5got tyngre. Jag tog en sista runda till Starbucks och k\u00f6pte mig en latte, gav Sylvia en stor kram och lovade att jag skulle h\u00e4lsa p\u00e5 henne i skolan n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden. Jag har fortfarande kvar mitt senaste loyalty card. Det \u00e4r en st\u00e4mpel som fattas till jag f\u00e5r mitt gratis kaffe. Den ska sparas till min \u00e5terresa.<\/p>\n\n\n\n

                Stunden kunde inte l\u00e4ngre undvikas. Det var dags att ta farv\u00e4l av alla och ge sig av fr\u00e5n skolan. Det blev ett l\u00e5ngt tal fr\u00e5n rektorn och v\u00e5r mattel\u00e4rare Daniel som alltid fick oss att skratta med sina \u201cmakes det sense?\u201d drog ett helt otroligt och ov\u00e4ntat piano solo med sjuka riffs som ingen av oss kunde greppa att han faktiskt kunde. Sedan v\u00e4ntade en l\u00e5ng rad av fantastiska l\u00e4rare att s\u00e4ga hejd\u00e5 till. T\u00e5rarna brast vid Jane som haft oss i Kultur- och id\u00e9historia och som varit min favoritl\u00e4rare under v\u00e5r tid p\u00e5 skolan. N\u00e4r man v\u00e4l trodde att det var \u00f6ver s\u00e5 hade man fel f\u00f6r v\u00e4l utanf\u00f6r aulan stod alla elever fr\u00e5n alla klasser som man hade l\u00e4rt k\u00e4nna som man ocks\u00e5 skulle s\u00e4ga hejd\u00e5 till. Det blev ett makal\u00f6st gr\u00e5tkalas n\u00e4r man kramade alla sina nya v\u00e4nner hejd\u00e5. Till slut gick man d\u00e4rifr\u00e5n. Jag, Ida och Sebbe tog en sista promenad f\u00f6rbi Terrace Gardens. Vi nj\u00f6t s\u00e5 l\u00e4nge vi kunde av utsikten. Vi skiljdes \u00e5t och jag var helt tom n\u00e4r jag satt p\u00e5 bussen p\u00e5 v\u00e4g hem.<\/p>\n\n\n\n

                Dagen var kommen. Resv\u00e4skan var packad p\u00e5 bristningsgr\u00e4nsen och det var dags att ta sig till flygplatsen. Jag sa hejd\u00e5 till John och \u00e5kte buss med Cemille till flygplatsen d\u00e4r hon hj\u00e4lpte mig med alla v\u00e4skor. Vid terminalen sa vi hejd\u00e5 och jag ansl\u00f6t mig till mina kompisar fr\u00e5n Sannarp. Tillsammans gick vi bort mot planet och lyfte hem\u00e5t. \u00c5ter p\u00e5 Kastrup sa jag hejd\u00e5 till Ida och Sebbe och tackade dem f\u00f6r en of\u00f6rgl\u00f6mlig resa innan jag m\u00f6ttes av min familj och \u00e5kte med dem hem till Halmstad.<\/p>\n\n\n\n

                Londonresan g\u00e5r inte att beskriva kortfattat (som ni s\u00e4kert m\u00e4rkt vid det h\u00e4r laget) men en sak \u00e4r s\u00e4ker: det \u00e4r ett minne f\u00f6r livet som kommer att vara med  mig en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Det \u00e4r helt klart det b\u00e4sta jag varit med om i hela mitt liv. <\/p>\n\n\n\n

                Och till er framtida Europa-elever som ska ge er ut och f\u00e5 vara med om samma fantastiska resa som jag har haft: Ha det s\u00e5 kul, och njut av varje stund ni har i er resa f\u00f6r livet. <\/p>\n\n\n\n

                \"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                Det b\u00f6rjar med informationsm\u00f6ten\u00a0 i skolan, sen kommer vad som k\u00e4nns som tusentals blanketter, en faktura och till slut en flygbiljett fr\u00e5n Kastrup till Heathrow Airport med en \u00e5terresa fyra m\u00e5nader senare. Fyra m\u00e5nader fyllda av \u00e4ventyr, nya upplevelser, v\u00e4nner och otroligt mycket mer. Sp\u00e4nn fast s\u00e4kerhetsb\u00e4ltet, packa dina v\u00e4skor och h\u00e4ng med mig n\u00e4r jag blickar tillbaka p\u00e5 min resa till London som Samh\u00e4ll-Europa elev fr\u00e5n augusti till december 2019. Augusti Dagen f\u00f6r avresa n\u00e4rmar sig och planeringen f\u00f6r vad man ska packa och framf\u00f6r allt hur mycket man ska packa \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet det st\u00f6rsta problemet. Stressen \u00f6ver<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":811,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-691","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nummer-1"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=691"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":828,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/691\/revisions\/828"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=691"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=691"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sannarp.nu\/skoltidningen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=691"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}