Folksamlingar på maximalt 50 personer är det som Folkhälsomyndigheten föreskriver. Och det är också det Halmstads kommun beaktar när de inte låter föräldrar och anhöriga ta emot sina ungdomar när de springer ut från skolan som studenter. Jag förstår att många är besvikna och tycker att det är tråkigt. Jag förstår också att man sneglar på hur andra kommuner har försökt hitta lösningar som innebär att föräldrarna kan komma och titta på utspringet. För dessa kommuners del innebär det en stor risk att de överskrider gränsen på femtio personer.
Den risken har Halmstads kommun valt att inte ta. Det gör mig stolt att vi tar ansvaret att se till att minimera risken för smittspridningen av coronaviruset. Som tar liv. Varje dag.
På skolan planerar vi allt vad vi kan för att ge studenterna en fin och minnesvärd studentavslutning. Fotografer är anlitade, livestreamen är testad, scenen är uppställd, ett litet uppträdande är förberett.
Jag önskar att vi kunde krama våra härliga studenter hej-då-och-lycka-till, men det kan vi inte. Vi måste hålla oss på avstånd. Jag önskar också att de fick springa ut mot ett hav av människor, med mössorna viftande i händerna, efter ett långt skolliv. Precis som det brukar vara. Men tyvärr går inte det heller.
Men springa ut får de! Glädjas över att gymnasietiden är över får de också göra.
Jag hoppas att alla som önskar hett och innerligt att vår kommun ska ändra sig, och låta föräldrar närvara vid utspringet och därmed riskera att överskrida femtio-personersgränsen, istället ska tänka på allt som studenterna får göra. Det är inte länge sedan det kändes omöjligt att kunna ha ett studentfirande över huvud taget.
Nu kommer i varje fall jag se framåt och göra avslutningen så bra som den bara kan bli, även om inte föräldrarna kan närvara. Att en fråga som riskerar människors hälsa drivs av vissa tar lite kraften ur det vi arbetar med på skolan. Men jag tänker inte låta den glädje jag känner för studenterna grumlas.
Nu kör vi!
//Lotta
