För landslagsmeriterade fotbollsspelaren Thea Staffansson i SA23A är laget, kompisarna och sammanhållningen det viktiga med sporten. Självklart drömmer Thea stort, men bara känslan att få röra bollen och ha kul tillsammans med andra är det som driver henne framåt.
Thea Staffansson går första året på samhällsvetenskapsprogrammet tillsammans men NIU, Nationell Idrottsutbildning, i fotboll. Den första terminen på gymnasiet har varit full av fotbollsuppdrag. HBK-spelaren har varit uttagen till landskamper med landslaget både i augusti och november, och däremellan spel i division 1 med damlaget.
Thea har spelat fotboll sedan hon var fyra år.
– Min storasyster spelar och pappa var tränare, så det blev självklart att också jag skulle spela, säger Thea.
Passionen för idrott i allmänhet och bollsporter i synnerhet ligger i Theas gener. Inte bara pappa har varit tränare för Thea, utan mamma tränade handbollslaget Thea spelade i. Gymnastik, friidrott och golf är också idrotter som fått plats på Theas agenda. Nu har dock alla övriga idrotter lagts åt sidan till förmån för fotbollen.
– Jag slutade med handbollen förra året. Det blev till slut omöjligt att få ihop med fotbollen, säger Thea.
Att ha sina föräldrar som tränare har funkat bra.
– Klart att man kanske inte alltid är sams, men de positiva delarna överväger. De har förståelse och ger mig mycket stöd, säger Thea.
Thea spelar som innermittfältare och ytterback. Att just hon har nått landslagsnivå tror hon delvis beror på sin inställning.
– Jag är aldrig nöjd och jag gör alltid mitt bästa på träningar och matcher. Och så har jag en jäkla vinnarskalle, skrattar Thea.
Hon ser att hennes styrkor ligger i passningsspelet och att hon har ett bra tillslag. Men Thea är noga att påpeka att det är laget som gör henne bra.
– Alla jag spelar med är verkligen bra fotbollsspelare och gör så att jag utvecklas. Vi hjälps åt och jobbar för varandra, säger Thea.
I framtiden drömmer Thea om att spela utomlands, men hon tar ett steg i taget. Först etablera sig i startelvan med HBK:s damlag och efter gymnasiet hoppas hon på att spela med en större klubb. Hon drivs av känslan av att utvecklas och bli bättre. Men viktigare än hennes egen personliga utveckling och mål är kompisarna i laget.
– Jag vill att vi alla ska ha kul. Att vi gör det här tillsammans, säger lagspelaren Thea.
