Emma går i tvåan på barn- och fritidsprogrammet. När hon gick i nian drömde hon om att i framtiden jobba inom brandyrket. Men APL, arbetsplatsförlagt lärande, i en lågstadieklass i Eldsberga har fått Emma att tänka om. – Lärare är ett tänkbart yrke. Här känner jag mig bra, säger Emma.
Jag möter Emma under hennes sista APL-vecka i klass 2 på Eldsberga skola. Hon visar mig runt i lokalerna och berättar om möten med eleverna, pedagogiska knep hon lärt sig och utmaningar hon tagit sig an. Att hon känner sig hemma på den lilla skolan råder det inga tvivel om. Här hjälper hon läraren Marina med det mesta.
– Jag trivs jättebra och det är skitkul att vara här, säger Emma.
Redan de första dagarna fick Emma prova på läraruppgifter, när Marina var lite hes och Emma fick ta över läsningen inför klassen.
– Jag var förstås lite osäker. Jag var ju helt ny! Men barnen är så himla positiva, säger Emma och berättar hur eleverna berömde henne och sa att hon läste väldigt bra.
Att vara involverad i undervisningen gav Emma mersmak och när idrottsläraren blev upptagen med annat tog Emma på sig att hålla i en idrottslektion alldeles själv.
– Jag fick tips hur jag skulle förbereda mig. Det gick jättebra och barnen hade jättekul, säger Emma.
Under APL-perioden har arbetsuppgifterna som Marinas högra hand rullat på och Emma har hjälpt till med både bråkräkning, världsdelar och föräldramöten.
– Emma är väldigt engagerad och vill mycket. Hon är inte rädd att stå inför klassen, och det är jättebra för mig att hon är beredd att ta över ibland, säger Marina.
Emma har också lärt sig om konflikthantering, och inspireras mycket av Marinas förmåga att arbeta med värdegrundsfrågor. I kapprummet hänger tavlor där eleverna påminns om att ha stora drömmar och att alltid vara snälla mot varandra.
– Marina skapar sammanhållning, gemenskap och gör mycket för att skapa motivation hos eleverna, säger Emma och beskriver ”kulmysdagar” när de uppnått något mål och lappar att fylla i för att beskriva känslor.
På skolan har Emma mött en del oroliga barn och hon har märkt att hon inte bara har en förmåga att förklara för elever, utan också kan få dem att bli lugnare.
– Nu säger alla säger att jag ska bli lärare, säger Emma
Men det var inte läraryrket som lockade Emma till att välja barn- och fritidsprogrammet (BF) när hon gick i nian. Med ett intresse för idrott och med ett engagemang som ambassadör inom MBU, Människan bakom uniformen, föll gymnasievalet på BF. Ett val hon inte har ångrat. Hon märker att det hon lär sig på programmet har hon verkligen användning för i skolan i Eldsberga.
– Speciellt pedagogiskt ledarskap med Malin och kommunikation med Marcus har varit bra kunskap att ha med sig ut, men även matematik och svenska förstås, säger Emma som verkligen känner sig upplyft när hon märkt hur eleverna uppskattar hennes förmåga att förklara matematik.
Ja, här på skolan i Eldsberga har Emma hittat sin plats. Hon gillar barnen och barnen gillar henne. Marina känner också att det har varit bra att ha Emma med i klassen.
– Vi alla kommer sakna Emma när perioden är över. Hon har verkligen varit en resurs och jag uppskattar att kunna reflektera och diskutera tillsammans med henne, säger Marina.