Idag besökte Kammarfysikensemblen naturvetenskapsprogrammet. Med musik, lyrik och fysik entusiasmerade de eleverna till att fundera över livet, evolutionen och universums storhet.
Vad ska man tro och vad ska man veta? Finns det liv i andra solsystem? Dessa frågor genomsyrade föreställningen som Kammarfysikensemblen bjöd våra naturvetenskapselever på. Med en stor portion humor varvar de naturvetenskap med musik och lyrik.
– Vad är det för vits att veta när universum skapades? Vad är det för längtan vi har?
Charlotte Sikö Helin ställer de retoriska frågorna till åhörarna. Charlotte är ingenjör och en av medlemmarna i Kammarfysikensemblen. Där ingår också Torbjörn Jansson och fyra musikanter på violin respektive cello. Charlotte håller i den röda tråden och blandar vetenskap med filosofi när hon beskriver fenomen genom universums historia.
– Man tror att livet började med Cyanobakterier. De är tre miljarder år gamla, säger Charlotte.
Paradoxen är att för tre miljarder år sedan hade evolutionen inte kommit särskilt långt, och ändå fanns både DNA och RNA i bakterierna.
– Hur sjuttsingen kan en sådan komplicerad molekyl som DNA finnas redan då? Kan den ha kommit från ett annat solsystem?, funderar Charlotte.
Charlotte berättade också om trädens okända signaler, Björndjurets förmåga att överleva i extrema miljöer, att vi är radioaktiva och om att när dinosaurierna dog ut för 65 miljarder år sedan överlevde ett litet djur som ser ut som en korsning mellan ekorre och råtta. Denna lilla öronviftande varelse är en föregångare till människan.
Trots allt vi vet är det fortfarande oändligt mycket vi inte vet. Som om det finns liv på andra planeter. Torbjörn Jansson läste poeten Alf Henriksson:
Universum är antingen utan ände,
vilket verkligen vore ett stort elände.
Eller också är världsalltet ändligt men krokigt,
vilket också känns oerhört skevt och tokigt.
Vi säger stort tack till kunniga, roliga och proffsiga Kammarfysikensemblen!
